Det blevo en gardino!

Jag har sytt en gardin ikväll! Tjioho! Har aldrig gjort det förut så jag var både förväntansfull och alldeles orolig för alla moment (som jag såklart gjorde i fel ordning och slutresultatet blev inte riiktigt perfekt).

När jag började sy i våras så lekte jag först i ostretchiga tyger. Om det heter vanlig bomullsväv eller så, det vet jag inte, men någon kanske ändå förstår vad jag menar. Sedan när Zyzter peppat mig lite vågade jag testa mjuka stretchiga tyger (läs: velour, hehe). Efter det ratade jag de där ostretchiga tygerna, för plötsligt visste jag ju hur mycket lättare det var i stretchtyger. Ja, att "gömma" sina fel. Det måste inte vara en exakt sömsmån, det funkar ändå. Vilket jag ikväll, tyvärr, glömde att man måste ha när man syr en gardin.. *suck*

Well, det blev ändock en gardin. En gardin jag funderat på läänge. Tyget har funnits nästan lika länge som tanken. Inspirationen fick jag från Ett hus i vitt där Anette sytt en hissgardin till pojkrummet.

Vad gäller bilden här ovan, jag är ledsen för den sneda vinkeln, man ser bättre framifrån. Men jag är inte lika ledsen för den sneda vinkeln om man jämför med hur ledsen jag hade varit om ni skulle behöva se min vitklädda kulmage som syntes om jag stod mitt framför och fotade, hihi.

(En miniminipresent är just på väg till bästaste svägerskan, som har gått över 15 dagar i väntan på sin lilla plupp! Men nu attans ska den väl komma senast imorgon! Pluppen alltså. Ja, presenten kommer kanske med, men jag hoppas att hon inte är hemma för att kolla posten imorgon ;) Bild kommer när paketet är emottaget, och jag menar verkligen minimini när jag säger det.)